Etikettarkiv: kommunalpolitiska programmet

Vänsterpartiet Uppsalas kommungrupp träffades på Fyrishov för att prata om budgeten och vilka prioriteringar vi behöver göra för ett mer jämlikt Uppsala med en välfärd som går att lita på.

Dagen började med en genomgång av Uppsala kommuns förutsättningar och en presentation och genomgång av Fyrishov som anläggning med dess långa historia. Till lunch valde vi mellan fyra goda alternativ.

Med utgångspunkt av vårt kommunalpolitiska program fortsatte eftermiddagen med att diskutera de förslag och olika frågor som vi tycker är viktiga för att Uppsala ska vara till för alla och inte bara några få.

Vi kom fram till en rad olika förslag som vi tar med oss och kommer att diskutera vidare, bland annat på nästkommande budgetmöte.

 

 

 

 

I helgen som var höll Vänsterpartiet Uppsala sitt årsmöte. 2018 är ett valår, så det var ett extra viktigt årsmöte där vi utvecklade vår politik och valde de medlemmar som ska organisera valrörelsen.

Årsmötet antog ett kommunalpolitiskt program, som Vänsterpartiet går till val på tillsammans med vår nationella valplattform och våra regionpolitiska program. Vänsterpartiet har en heltäckande politik för att vrida Uppsala och Sverige till vänster. Det behövs mer resurser till välfärden, ett mer rättvist arbetsliv och vi måste få bort vinstjakten ur offentlig sektor. Vänsterpartiet ska genomföra en valrörelse som handlar om jämlikhet, för att mer jämlikhet innebär ett bättre och tryggare samhälle för alla.

Årsmötet valde också en ny styrelse under ledning av ordförande Torbjörn Björlund. Vi avtackade vår avgående ordförande Tove Fraurud och fick ett besök av Karin Fridell Anter från Föreningen Stöttepelaren som berättade om hur man kan hjälpa ensamkommande ungdomar i Uppsala. Det var en dag fylld av intressanta diskussioner och inspiration inför valrörelsen!

Den nya styrelsen består av ordförande Torbjörn Björlund, Martin Holmberg, Julia Lidström, Ingela Ekrelius, Tove Fraurud och Per Ström. Till ersättare valdes Andrea Karnekvist, Salam Kadirzada och Börje Lindblom.

Avgående ordförande Tove Fraurud inviger Vänsterpartiet Uppsalas årsmöte.
Avgående ordförande Tove Fraurud inviger Vänsterpartiet Uppsalas årsmöte.

Den 25 januari hade Vänsterpartiets representanter från äldrenämnden en presentation av äldreomsorgen. Om den kommunala och privata regin. Vi gick även igenom hur den framtida utvecklingen av antalet äldre i Uppsala kommun påverkar behovet av fler äldreboenden.

Vänsterpartiet vill att Uppsala kommun ska ha en välfärd att lita på och som håller ihop. Vi som bor i Uppsala ska kunna vara säkra på att den dag hemvårdens resurser inte räcker till för en god omvårdnad ska vi kunna erbjudas en plats på ett välfungerande vårdboende med en god och säker vård och en innehållsrik vardag. Makar som vill fortsätta bo ihop ska kunna fortsätta göra det.

Idag är cirka 8000 av oss i Uppsala över 85 år gammal. 2000 av oss bor på särskilda boenden. Eftersom medellivslängden ökar gör också andelen demenssjukdomar det. Vi kommer därför att förutom fler särskilda boenden för äldre även behöva fler platser för demenssjuka.

Äldreomsorgen utgör idag ca en femtedel av kommunens budget. Verksamheten kostar 993 miljoner totalt. Boendet i den äldreomsorg som drivs i Uppsala kommuns egen regi kostar i snitt varje plats 1600 - 1800 kronor/dygn med målet att nå cirka 1600 kronor/dygn för alla särskilda boenden som drivs i egen regi. I kommunfullmäktige fastställdes att privata företag kommer få driva LOV verksamhet till kostnaden av 1809 kr / dygn. Det är  alltså redan initialt en högre kostnad för kommunen med privata utförare än om det drivs i en egen regi.

Idag finns 11 stycken boenden i egen regi medan det finns 14 stycken i privat regi i form av LOV och LOU boenden.

Idag äger kommunen få egna fastigheter för äldre sedan kommunen under borgarnas styre har sålt ut äldreboenden. Vilka bolag i Uppsala som äger vad och driver vilken sort verksamhet diskuterades. Vad LOV och LOU innebär och hur det påverkar kostnaderna för Uppsala kommun är en annan sak vi diskuterade.

  • Äldreomsorgen utgör idag ca en femtedel av kommunens budget. Verksamheten kostar 993 miljoner totalt.
  • Boendet i den äldreomsorg som drivs i Uppsala kommuns egen regi kostar i snitt 1600 - 1800 kronor per dygn med målet att nå cirka 1600 kronor för alla särskilda boenden som drivs i egen regi.
  • Privata företag kommer få driva LOV verksamhet till kostnad av 1809 kr / dygn (fastställd av kommunfullmäktige).
  • Idag är cirka 8000 av oss som bor i Uppsala över 85 år gammal. 2000 av oss bor på särskilda boenden. Eftersom medellivslängden ökar gör också andelen demenssjukdomar det. Vi kommer alltså även behöva fler platser för demensboende.
  • För att ha en välfärd i Uppsala som är att lita på behöver kommunen en lokalförsörjningsplan som med god marginal sträcker sig in i framtiden. Det behövs för att klara den omställning med fler äldre i Uppsala som kommer behöva särskilda boenden

Den borgerliga politiken har satt Uppsala kommun i en rävsax. Ska kommunen inte bygga egna äldreboenden alls utan bara lita på privata boenden? Som är dyrare och där effektiviseringarna som görs inte genererar förbättringar för brukarnas innehåll i servicen, personalens arbetsvillkor och inte heller i slutändan för Uppsala kommun som inte får återinvestering vid effektiviseringar?

Hur den frågan ska lösas kommer bli en stor fråga både nu och i framtiden. Vänsterpartiet verkar för att Uppsala kommun ska ha högre andel särskilda boenden i egen regi för att det är mer brukarvänligt och kostnadseffektivare. Våra gemensamma medel ska gå till fortsatt investering i det gemensamma för att se till att vi har ett Uppsala med en välfärd och sociala försäkringar som går att lita på.

Mer info:

Från ett av inspirationsmötena om kommunpolitiska programmet:

I tisdags berättade Åse Richard som har varit aktiv i lokala hyresgästföreningen i Gränby och i förhandlingsgruppen mot Rikshem, men som nu arbetar på IBF, institutionen för bostads - och urban - forskning, om sina studier om renoveringarna i Gränby. Om den stora tilltron som först fanns till att kunna bo tryggt i sitt område tills man dör, för i Sverige drabbas man inte av nära 45% hyreshöjningar. När man efter ett tag insåg hur det låg till fick det folk att känna sig bortkörda från sitt område. Det här ledde till mycket oro och sömnlösa nätter för många. Situationen blev inte bättre av att det var svårt att få information från Rikshem om vad som var på gång.

Åse har även gjort studier om vad som händer sen, när man sitter med sin för höga hyra. Som man befarat blev livet mycket mer begränsat när man lever på marginalen. Många känner sig mer isolerade nu efter renoveringen, det går inte att ta sig ut på så många aktiviteter som kostar. Att dessutom den gamla grannkontakten på grund av stor utflyttning inte är densamma påverkar också den känslan. Många känner sig inte heller längre hemma i sina egna lägenheter. Det här speglar klassamhället: vilka det är som har makt, vilka vinner och vilka förlorar, menade Åse. Hon uppmanade också oss i Vänsterpartiet att ta vara på erfarenheterna från hyreskampen i Gränby.

Alexander Kuzmicki från Hyresgästföreningen berättade om att i hyreslagen har vi haft ett starkt besittningsskydd, men genom "renovräkningar" rubbas besittningsskyddet på grund av att man helt enkelt inte har råd att bo kvar. Ett annat bostadspolitiskt problem är de höga hyrorna på nyproduktion, vilket stänger ute stora grupper samt påverkar hyresgästens disponibla inkomst.

Målet, som det står i de kommunala programmen, om ”rimlig hyra” är långt borta just nu, menade Alexander. Men det finns lösningar i och med det nya statliga investeringsstöd  (på initiativ av Vänsterpartiet) som kan utgå vid nybyggnation, bara man kopplar det till att en lägre hyra tas ut (normhyra max 1350 kr/m2).

Det har man lyckats med i t.ex. Västerås och i andra städer, där hyran ligger långt under den gängse nivån på nyproduktion med samma kvalitet. Tyvärr finns ett ointresse hos många bostadsbolag av att ansöka om investeringsstödet. I t.ex. Uppsala har vi även haft problem att få bygga smart, billigt och enkelt. Den lägre nivån på hyror är också svår att följa när så stora krav ställs på ”arkitektoniskt uttryck” och ”verkshöjd”, t.ex. ett hus med udda vinklar och speciella balkonger mm som påverkar produktionskostnader och således även hyran.

Trendigt och dyrt men inte så funktionellt, anser Alexander. Här är det viktigt att politiker sätter större press på kommunen att ställa krav på de olika byggbolagen att bygga med bl.a investeringsstöd, tycker Alexander.

Den stora snedfördelningen mellan å ena sidan villaägare och ägare av bostadsrätter, å andra sidan hyresgäster, togs också upp på mötet. Ränteavdragen är på ca 17 miljarder och ROT-avdrag är på ca 9,26 miljarder per år. De 6 miljarder som regeringen satsar på tre år i investeringsstöd är en liten summa i det sammanhanget.

Slutligen menade Alexander att ett medlemskap i Hyresgästföreningen bör ingå om man får försörjningsstöd, speciellt för barnfamiljer, vilket kan spara väldigt mycket resurser för socialtjänsten som slipper förhandla om problem skulle uppstå, som t.ex. uppsägning. Det handlar även om förebyggande insatser och minskade kostnader för kommunen.

/Ingela Ekrelius, Vänsterpartiet, vice ordförande Uppsalahem AB

 

 

Möte om rimliga hyror och kommunal bostadspolitik.
Åse Richard institutet för bostads - och urban - forskning, samt Alexander Kuzmicki, jurist, Hyresgästföreningen.