medlemsmöte

Från ett av inspirationsmötena om kommunpolitiska programmet:

I tisdags berättade Åse Richard som har varit aktiv i lokala hyresgästföreningen i Gränby och i förhandlingsgruppen mot Rikshem, men som nu arbetar på IBF, institutionen för bostads - och urban - forskning, om sina studier om renoveringarna i Gränby. Om den stora tilltron som först fanns till att kunna bo tryggt i sitt område tills man dör, för i Sverige drabbas man inte av nära 45% hyreshöjningar. När man efter ett tag insåg hur det låg till fick det folk att känna sig bortkörda från sitt område. Det här ledde till mycket oro och sömnlösa nätter för många. Situationen blev inte bättre av att det var svårt att få information från Rikshem om vad som var på gång.

Åse har även gjort studier om vad som händer sen, när man sitter med sin för höga hyra. Som man befarat blev livet mycket mer begränsat när man lever på marginalen. Många känner sig mer isolerade nu efter renoveringen, det går inte att ta sig ut på så många aktiviteter som kostar. Att dessutom den gamla grannkontakten på grund av stor utflyttning inte är densamma påverkar också den känslan. Många känner sig inte heller längre hemma i sina egna lägenheter. Det här speglar klassamhället: vilka det är som har makt, vilka vinner och vilka förlorar, menade Åse. Hon uppmanade också oss i Vänsterpartiet att ta vara på erfarenheterna från hyreskampen i Gränby.

Alexander Kuzmicki från Hyresgästföreningen berättade om att i hyreslagen har vi haft ett starkt besittningsskydd, men genom "renovräkningar" rubbas besittningsskyddet på grund av att man helt enkelt inte har råd att bo kvar. Ett annat bostadspolitiskt problem är de höga hyrorna på nyproduktion, vilket stänger ute stora grupper samt påverkar hyresgästens disponibla inkomst.

Målet, som det står i de kommunala programmen, om ”rimlig hyra” är långt borta just nu, menade Alexander. Men det finns lösningar i och med det nya statliga investeringsstöd  (på initiativ av Vänsterpartiet) som kan utgå vid nybyggnation, bara man kopplar det till att en lägre hyra tas ut (normhyra max 1350 kr/m2).

Det har man lyckats med i t.ex. Västerås och i andra städer, där hyran ligger långt under den gängse nivån på nyproduktion med samma kvalitet. Tyvärr finns ett ointresse hos många bostadsbolag av att ansöka om investeringsstödet. I t.ex. Uppsala har vi även haft problem att få bygga smart, billigt och enkelt. Den lägre nivån på hyror är också svår att följa när så stora krav ställs på ”arkitektoniskt uttryck” och ”verkshöjd”, t.ex. ett hus med udda vinklar och speciella balkonger mm som påverkar produktionskostnader och således även hyran.

Trendigt och dyrt men inte så funktionellt, anser Alexander. Här är det viktigt att politiker sätter större press på kommunen att ställa krav på de olika byggbolagen att bygga med bl.a investeringsstöd, tycker Alexander.

Den stora snedfördelningen mellan å ena sidan villaägare och ägare av bostadsrätter, å andra sidan hyresgäster, togs också upp på mötet. Ränteavdragen är på ca 17 miljarder och ROT-avdrag är på ca 9,26 miljarder per år. De 6 miljarder som regeringen satsar på tre år i investeringsstöd är en liten summa i det sammanhanget.

Slutligen menade Alexander att ett medlemskap i Hyresgästföreningen bör ingå om man får försörjningsstöd, speciellt för barnfamiljer, vilket kan spara väldigt mycket resurser för socialtjänsten som slipper förhandla om problem skulle uppstå, som t.ex. uppsägning. Det handlar även om förebyggande insatser och minskade kostnader för kommunen.

/Ingela Ekrelius, Vänsterpartiet, vice ordförande Uppsalahem AB

 

 

Möte om rimliga hyror och kommunal bostadspolitik.
Åse Richard institutet för bostads - och urban - forskning, samt Alexander Kuzmicki, jurist, Hyresgästföreningen.

Vänsterpartiet Uppsala hade ett möte med Mario Rivera från stadsbyggnadsförvaltningens avdelning för strategisk planering angående den kommande spårvagnsutbyggnaden i Uppsala igår 17/12/18. Det är ett led i arbetet med det kommunpolitiska programmet.

Vi tog del av hur tjänstepersonerna gått till väga vid sina analyser och bedömningar. Vi mottog lägesrapporter och kunde bilda oss en lägesbild över hur situationen med spårvagn i Uppsala kommer att innebära. Vi fick även ta del av vilka saker som är viktiga att bära med sig när vi diskuterar omkring vilket som är lämpligast när vi bedömer vilket resesystem som Uppsala ska ha i framtiden.

Vid beaktande av framdrift, kapacitet, transporterade personer per timma, möjlig skalbarhet i systemet, kostnader, miljö och vilket Uppsala vi vill ha så framkommer en tydlig bild om att spårvagnen är överlägsen andra resesystem. Trådbussar har för liten kapacitet, ledbussar och dubbelledbussar är inte tillräckligt kapacitetsstarka inför framtiden utan spårvagnen är det som kan ha den kapacitet som behövs, samtidigt som det är miljövänligare, har bättre framdrift och framförallt är ett stabilt och underhållningsvänligt och mer kostnadseffektivt alternativ.

Bussar av varierad typ går inte att skala upp i framtiden på samma vis utan att åstadkomma för hög miljöpåverkan och för liten kapacitet. På en spårvagn kan man koppla på en extra vagn, medan bussar som går efter tidtabell inte bara kan knuffa in en extra buss hur som helst och utgå ifrån att det inte stör övriga delar av resesystemet. Därtill är kapaciteten för en buss för liten för att göra den skillnad som behövs. Infrastrukturen för en spårvagn är överlägsen andra resesystem.

Vänsterpartiet vill se spårvagn i Uppsala. Uppsala ska vara rent, grönt och vackert och samtidigt kunna ha ett resesystem som möjliggör framtidens kapacitetsbehov. Då krävs hållbara trafiklösningar. Uppsala måste minska utsläppen av växthusgaser utifrån målet att helt bli en fossilbränslefri kommun. Det är en nödvändig del för att kollektivtrafiken i centrala delar av Uppsala ska kunna klara av en väntad ökning av befolkning och bostäder under kommande decennier om biltrafiken samtidigt ska reduceras. Uppsalas befolkningstryck är ett av de största i Sverige allt tyder på att det kommer fortsätta var det.  I Uppsalapaketet ingår även ett större bostadsbyggande vilket är lika viktiga delar i ett växande Uppsala. Vänsterpartiet har i avtalet med stat och region fått med att minst 30% av de nybyggda bostäderna på 33000 ska vara hyresrätter, men ingenting hindrar att den andelen kan vara större. Det handlar om politisk vilja.

Många viktiga perspektiv lyftes på mötet som vi tar med oss inför skrivandet av det kommunpolitiska programmet.


Partikamrater med Mario Rivera från stadsbyggnadsförvaltningen

 

 

Vänsterpartiet i Uppsala samlat till medlemsmöte uttalar sitt starka stöd till den kamp som ni och avdelning 4 just nu för mot företaget APM Terminals.
Vi stöder er rätt att sluta avtal för de 85 procent av de anställda som arbetar i hamnen.
Vi stöder er rätt att själva utse skyddsombud och förhandlare.
Vi stöder er i er kamp mot företagets 1800-talsmetoder och trakasserier.
Vi ser också med största oro på de signaler som kommit från arbetsmarknadsminister Ylva Johansson och regeringen om att begränsa konflikträtten. Om Ylva Johansson och Svenskt Näringsliv får som de vill öppnar det upp för företagsstyrda minoritetsfack och förhindrar arbetarkollektiv att kräva sin rätt genom konflikt och kollektivavtal. Dessa signaler stärker bara företaget i dess nuvarande lockoutåtgärder och kommer inte bidra till en lösning av konflikten.

Vänsterpartiet i Uppsala, onsdagen den 24 maj 2017

Igår fick vi en dragning om planprogrammet för Eriksberg och Ekebydalen av kommunens planarkitekter Eleonore Albenius och Örjan Trapp. Över 400 yttranden skickades in under samrådet i vintras, vilket är mer än dubbelt så många som planprogrammet för Ulleråker härom året. På bilden visar Hanna Mörck (som sitter i Kommunstyrelsens Mark- och exploateringsutskott) och Tove Fraurud (partiföreningens ordförande) på en omtalad skiss som ingick i samrådsförslaget.