debattartikel

Mäns våld mot kvinnor är ett allvarligt samhällsproblem och en folkhälsofråga. Det medför stort mänskligt lidande. Det bryter mot svensk lag och är ett brott mot de mänskliga rättigheterna. Varje år dör många kvinnor till följd av våld från personer i deras närhet som vill kontrollera dem.

Uppsala kommuns handlingsplan; mot våld i nära relationer, hedersrelaterat förtryck eller andra kvinnofridskränkningar, är ett förverkligande av kommunfullmäktiges framtagna program för kvinnofrid. Samordning, metodutveckling, kunskapshöjning, våldsförebyggande, stöd och behandling av både utsatta och våldsutövare samt uppföljningar behöver stärkas. Vi rödgröna satsar i budgeten även på en samordning av arbetet och en kunskapshöjning inom kommunen.

Just nu gör vi en kartläggning av förekomsten av hedersrelaterat våld och förtryck i Uppsala. Inom vissa delar av vänstern finns en rädsla för att arbetet mot hedersförtrycket legitimerar rasism. För mig som vänsterpartist är det dock viktigare att flickor, och även pojkar, som förtrycks, kontrolleras och utsätts för våld i hederns namn får rätt stöd än att diskutera rätt och fel i själva begreppet. Ingen ska förtryckas och kontrolleras. Därför ökar vi insatserna i Uppsala kommun.

Motverkande av mäns våld mot kvinnor är ett arbete för mänskliga rättigheter och människors självständighet. Varje människa har rätt att bestämma över sitt eget liv. Min övertygelse är att Uppsala kommun ska ha en ledande och samordnande roll i samhällets gemensamma ansträngningar och att föreningslivets existerande arbete och sakkunskap är något kommunen ska ta till vara. Vi vill göra särskilda satsningar på föreningar som i sitt arbete gör skillnad och på så sätt stödja en långsiktig verksamhet. Samtidigt måste det finnas kompetens i kommunen.

Synliggörandet av strukturer som möjliggör sexuella trakasserier, objektifiering och förminskande av kvinnor är nödvändigt. #Metoo-kampanjen har satt det på dagordningen. Enskilda kvinnoröster, som tidigare osynliggjorts, har enats i en och samma röst. En kollektiv röst så stark att den inte längre kan osynliggöras.

Det finns ingen universallösning för en långsiktig och stadigvarande förändring. En kombination av åtgärder krävs. Det behövs tydlig och handlingskraftig feministisk politik för social, ekonomisk och rättslig jämlikhet. För att åstadkomma jämlikhet krävs ett utjämnande av maktbalansen mellan män som grupp och kvinnor som grupp. För att göra det måste även normerna i samhället ändras.

Maktrelationer mellan män som grupp och kvinnor som grupp är en könsmaktsordning där kvinnor underordnas. Mäns våld mot kvinnor är en konsekvens av det. Våld är inte orsaken, det är ojämlikheten mellan könen som är det. En fokusförflyttning av ansvaret till män som grupp är nödvändig. Här har den pågående #metoo-kampanjen synliggjort problematiken som omgärdar det när många (män) bedyrar sin oskuld utan att se ansvaret för reproducerandet av förtryckande strukturer och ojämlika normer och värderingar som finns. Ett förminskande av det egna ansvaret är del av problemet.

#Metoo har också visat att sexuellt våld och våldtäkter inom förhållanden troligen är vanligare än man tidigare har trott. Det räcker inte att Uppsala kommun har skyddade boenden och ett väl utvecklat stöd till den som söker socialtjänstens hjälp. Vi måste utöka arbetet för att förebygga och förhindra våldet. Unga måste prata mer om sexuellt våld, vi måste prata mer i skolor och i fritidsverksamheter. Att det fortfarande finns skolledare som ursäktar pojkars beteende är inte acceptabelt. Skolan måste bli fri från sexuella trakasserier och sexuellt våld. En nolltolerans är absolut nödvändig.

Det är när vi alla gemensamt tar ansvar, stöttar varandra och aldrig accepterar en kränkning som vi kommer ändra samhället mot mer jämlikhet. Det tjänar vi alla på, kvinnor som män.

Ingen ska utsättas för våld, mäns våld mot kvinnor måste upphöra!

 

Ilona Szatmári Waldau, kommunalråd, Vänsterpartiet i UNT Debatt den 25 november 2017

Sverker Åslund

Den rödgröna majoriteten har under mandatperioden arbetat för en skola som ger varje enskild elev förutsättningar för en bra start i livet. Vi är överens om målsättningen: en jämlik skola.

Vi har bland annat satsat 1,8 miljarder i en historisk upprustning på förskolor och skolor med renoveringsbehov, fördelat mer resurser till skolor med större behov och beslutat att skolan ska vara helt avgiftsfri. Vi har minskat barngrupperna i förskolan och förskolepersonalen får nu tillgång till arbetskläder. Elevernas skolväg blir säkrare och läxhjälp kan idag erbjudas i större utsträckning än tidigare. Satsningar har gjorts på löneökningar.

Vi är också överens om att lärarna ska ha mer tid för undervisning.

Vänsterpartiet är överens med Socialdemokraterna och Miljöpartiet om vår framgångsrika skolpolitik. Vänsterpartiet är dock inte överens med Socialdemokraterna och Miljöpartiet angående ett av de lönekriterium som utbildningsförvaltningen utarbetat. Det lönekriterium för högre lön som är kopplat till utökad undervisningstid. Det anser vi är både osakligt och olämpligt. Vi vill att det tas bort.

Trots våra satsningar är lärarnas arbetsbelastning fortsatt hög. Det är av den orsaken olyckligt att ett av de lönekriterium som utbildningsförvaltningen utarbetat kopplar möjligheten till löneökning till en utökning av antalet undervisningstimmar. Det är att försöka motivera lärare att undervisa mer så att de får mer lön, istället för att ge lärarna rätt förutsättningar för att kunna undervisa mer. Det riskerar att leda till ytterligare stress och press på lärarna.

Kriteriet med ökad undervisningstid för högre lön riskerar också medföra en orättvis lönesättning. Vi är oroliga för en utveckling i skolan där endast det mätbara spelar roll. Många saker som lärare gör kan inte lika enkelt mätas och ger därför inte samma möjlighet till löneökning. Till exempel kan det handla om ett bra bemötande av elever i behov av särskilt stöd.

Mer undervisningstid för lärarna är viktigt, men att ansvaret för det ligger på lärarna är att börja i fel ände. Vi ser att det är en organisatorisk fråga. Vi måste minska lärarnas administrativa börda för att det ska finnas utrymme till fler undervisningstimmar. Börjar man inte i den änden så riskerar det att skapa en ännu mer stressfylld arbetssituation för lärarna. Det missgynnar både elever och lärare.

Sverker Åslund
Gruppledare (V) i utbildningsnämnden

Just idag känns det som vår i luften, trots minusgraderna på termometern. Snön har smält bort och kvar ligger gruset. Den nuvarande majoriteten, där Vänsterpartiet ingår, har valt att prioritera upp snöröjning på cykelbanor och trottoarer.

Vinterväghållningen har fungerat så pass bra under vintern att Uppsala kommun har fått beröm från sina medborgare. Vi ser det som ett kvitto på att framkomligheten ökar när man prioriterar andra trafikslag än bilen. För att det ska fungera ännu bättre och mer effektivt kommande vintrar ska förändringar i ledningssystemen ske.

Innan det blir aktuellt med vinterväghållning igen blir det förhoppningsvis varmare väder. Upprustningen av det offentliga rummet pågår för fullt, och målet är att utrymmen för vistelse ska skapas. Stadsmiljön ska vara till för människor! Fler sittytor, offentliga toaletter och träd ska planeras och integreras när gator, torg och parker rustas eller blir till. Vi tar hand om dagvattnet smartare genom växtbäddar som även bidrar till stadsgrönskan. När vädret tillåter ska alla medborgare kunna njuta av staden utan att behöva konsumera.

En stor förändring till i år är att organisationen med beställar- och utförarnämnder äntligen har avskaffats, och att kommunen därmed ska sluta med köp- och säljtänket inom den egna verksamheten. Detta är en fråga som Vänsterpartiet drivit länge, och som vi äntligen fått igenom. Förhoppningsvis leder förändringen till en mer effektiv förvaltning, och att kompetensen hos medarbetarna kan tillvaratas bättre. I och med organisationsförändringen har Vänsterpartiet fått ytterligare en ledamot i nämnden.

Bodil Brutemark, ledamot
Per Mattsson, ledamot
Claes Pile, ersättare
Gatu- och samhällsmiljönämnden